Flexibla anläggningar med uppkopplade system som styr allt från robotar till fastighetens värmesystem och elförsörjning. Det kan vara modellen för att tillverkningsindustrin ska ha en framtid i Sverige, trots konkurrens från låglöneländer.
– Framtidens fabriker måste bli smartare, mer energieffektiva och billigare, anser Valeriy Vyatkin, professor i kommunikations- och beräkningssystem på Luleå tekniska universitet.
I ett laboratorium i Luleå ska man testa hur flera automatiserade system fungerar tillsammans. Här är det frågan om industrins internet of things, i full skala. Forskarna ska utveckla programvara som får systemen att kommunicera, och anpassa sig till varandra.
– Vi har byggt en fabrik i ett rum, en modell av hur framtidens fabrik kan se ut, säger Valeriy Vyatkin.
– En av de viktigaste sakerna är att fabriken är flexibel, om man behöver ändra i en produktionslinje snabbt. En annan del är hur system för ljus, värme, energi och säkerhet som är automatiserade kan samverka med produktionen. Det är svårt att få en hel anläggning att arbeta energieffektivt med olika typer av system.
Laboratoriet, kallat AIC-cube (automation, industrial computing, communication and control), innehåller utrustning för testa en produktionslinje i en uppkopplad miljö. Det finns också möjlighet att göra 3d-simuleringar av alla system.
Vad har ni för förväntningar på vad laboratoriet ska ge för resultat?
– På lång sikt, att vi ska bedriva en forskning som är relevant för industrin. Jag tänker mig också att industrin ska komma till oss med problem de har, så att vi kan lösa dem tillsammans, säger Valeriy Vyatkin.
Han hoppas att testfabriken ska göra att teknikstudenter får upp ögonen för tillverkningsindustrin.
– Jag tror att vi behöver göra studenter medvetna om industrin. Studenter letar efter områden där de kan utvecklas, och de inser inte att tillverkningsindustrin är ett sådant område.
AIC-cube invigdes i måndags. Laboratoriet har finansierats av universitetet och av Kempestiftelserna.