Inte bara ingenjörer pratar om prylarnas internet längre, det som på vissa håll är mer känt som IoT, Internet of Things. Politiker och affärstidningar har också insett teknikens betydelse. Riskkapitalistbolag som EQT har anställt internetkändisar som Hjalmar Winbladh för att skaffa kunskap om prylarnas internet, IoT.

Det märks att prylarnas internet toppade Gartners hajpkurva förra året. Det skrivs numera spaltkilometer om allt från uppkopplade elmätare och motorsågar till träningsband och bilar.

– Men det är inte exempel på prylarnas internet. Internet of Things finns inte ännu, säger Claus Popp Larsen, chef för affärs- och innovationsavdelningen Urban Life på Swedish ICT.

Han medger att det finns embryon, och han kan täcka sig att kalla vissa försök för Intranet of Things.

– Inget företag har en öppen IoT-plattform, som släpper in många andra kommersiella aktörer och fri konkurrens, säger Claus Popp Larsen och fortsätter.

– Hemma har jag tre termometrar som är kopplade till tre olika system. Egentligen skulle det räcka med en, men än så länge finns inte någon lösning som gör att jag kan dela data från en termometer till olika system.

Claus Popp Larsen jobbar med forskningsprojekt inom smarta hem och e-hälsa.

– Och när vi gör installationerna så blir problemet så tydligt. Vi kan inte använda samma rörelsedetektor för att styra belysningen när någon går in i rummet, för att larma vid inbrott och för att larma om en äldre person inte rört på sig på ett tag.

– Rent tekniskt går det. Men det finns inget företag med en lösning som öppnar upp för andras tjänster. Bristen på öppenhet beror på affärsmodellen som företagen väljer. Verisure och Telia har exempelvis har många bra lösningar. Men de har valt ut egna partner för de tjänster de inte har själva. Som konsument vill jag kunna välja själv.

Innan det finns en ”tjänstemäklare” med en fungerande affärsmodell, som öppnar upp för många tjänsteleverantörer, kommer inte prylarnas internet att slå igenom. Därom är Claus Popp Larsen helt övertygad.

Han jämför med företag i delningsekonomin. Exempelvis Uber, Airbnb och Blocket, som inte har egna konsumenttjänster men som har en öppen plattform som de låter bilförare, rumsuthyrare och annonsörer använda sig av.

Finns det ingen tjänstemäklare av uppkopplade prylar ännu någonstans? Ny Teknik har tidigare skrivit om Telias, Verisures och Eons satsning på smarta hem.

– Nej, inte vad jag har sett. Inte på kommersiell basis i en öppen lösning.

Varför inte?

– Bolag som vill ta exempelvis en del av smarta hem-marknaden vill ”äga” sina kunder. Men inget bolag kan på egen hand ta fram alla nya tjänster som kunderna vill ha. Tack vare Apples Appstore (1,4 miljoner appar) och Google Play (1,5 miljoner appar) har antalet tjänster för smarta mobilen exploderat.

– Företag som Vattenfall och Verisure skulle kunna öppna upp sin lösning. Men på sikt tror jag att det blir helt nya företag som går in och tar den rollen, företag som inte själva har någon IoT-tjänst, och därmed inte konkurrerar med sina kunder.

Och när ser vi de första IoT-mäklarna?

– Vet inte, men inom tre år skulle jag tro. Jag tror att det blir ett fåtal mäklare per bransch, och att de första kommer för det smarta hemmet.

Google kanske går in som mäklare?

– Jo, det är väl den enda av de stora som skulle kunna göra det. Om de bestämmer sig för att på riktigt öppna sin lösning som används av Nest. Och Google har ju visat att de kan ändra sig snabbt.

Andra hävdar att flaskhalsen för prylarnas internet är att man inte kommit överens om en standard.

– Det är också ett problem. Folk är rädda för att välja fel. Men det finns trots allt ett antal ”standarder” och en rad IoT-allianser, så det är inte lika begränsande för utvecklingen. Dessutom kommer vi nog att få se flera IoT-lösningar som samverkar.