– Och tjäna mer pengar på IoT, säger Fredrik Östbye, på Telenor Connexion.

Telenor var en av de första i världen med att skapa en särskild mobiloperatör – Telenor Connexion – för kommunikation mellan prylar. Då kallades tjänsten m2m, machine to machine. Nu talas det oftare om IoT. Internet of Things, uppkopplade prylar till nätet.

I dag har de flesta operatörer liknande tjänster. I USA har AT&T och Verizon numera ambitiösa planer på tjänster för uppkopplade prylar. Telia uppskattar att det kommer finnas 150 miljoner uppkopplades saker i Norden 2020. Mer än fem per person.

Telenor Connexion har närmare 250 företagskunder världen över, som tillsammans har omkring 5 miljoner uppkopplade sim-kort som sitter i allt från bilar och glassmaskiner till gräsklippare och bränslepannor. Connexion säljer inte längre bara uppkopplingen, utan även en molntjänst för analys och presentation av insamlade data.

Det är genom att analysera insamlade data, och erbjuda nya tjänster, som företagen ska lockas att satsa på uppkopplingen av sina produkter. Än så länge har de gått lite trögt.

Men nu tar det fart, menar Fredrik Östbye, som arbetar med strategisk affärsutveckling på Telenor Connexion och som påstår sig ha en magisk formel för hur företagen ska få uppkopplingen av prylar och maskiner att betala sig. Men mer om det senare.

Varför räknar du med att användningen tar fart nu?

– Därför att företagens styrelser har börjat fråga sina vd:ar hur IoT kommer att påverka deras bolag. De har insett att uppkopplingen av produkter kommer att förändra spelreglerna. Många industriföretag står nu inför en stor omvandling. som handlar om att gå från att sälja en produkt till att leverera en tjänst direkt till slutanvändaren. Och uppkopplingen till nätet möjliggör detta.

Vilka branscher har kommit längst i den omvandlingen?

– Bilindustrin. De började tidigt med uppkopplade fordon. Då kallades det m2m. De senaste 12 månaderna har fem av de största biltillverkarna i världen gått ut officiellt och sagt att de skall ställa om sin affärsmodell till att sälja mobilitet direkt till slutanvändaren istället för att sälja bilar. Scanias högsta ledning beskriver numera sin affär som en transporttjänst, inte som lastbilar.

Vilka andra branscher på gång?

– Flera inom tillverkningsindustrin. Det finns företag som tillverkat diskmaskiner för professionella användare, som numera säljer ”tillgång till funktionen diskning”. Företaget ansvarar för att diskmaskinen alltid fungerar ute hos sina kunder. Och det gör de genom att analysera de data som hämtas in via uppkopplade sensorer i maskinerna. Då vet de när det är dags för service eller att byta ut någon komponent.

Har du svenska exempel?

– Lantmännen som levererat bränslepellets till olika fastigheter, säljer numera tjänsten ”tillgång till pellets”. De tar hjälp av sensorer för att veta hur mycket bränsle som finns kvar hos kunden, och kombinerar den informationen med väderprognoser för att avgöra när nästa leverans ska göras. De ger alltså sin kund en bättre tjänst.

Alla talar om uppkopplade prylar, IoT är trendigt. Men tjänar företagen några pengar på det?

– Den frågan får jag vid varje möte med våra företagskunder. Och så här ser jag på det: Först användes uppkopplingen av maskinerna för att minska de egna kostnaderna – företagen slapp skicka ut servicepersonal i onödan. Sedan började företagen inse att de kunde förbättra sitt erbjudande till kund genom att lösa fler av kundens problem. Exempelvis sälja tjänsten ”en fungerande tvättmaskin” i stället för en tvättmaskin.

– Det vi talar med våra kunder om nu är att de kan få helt nya typer av intäkter genom att analysera nya typer av data som kan samlas in från de uppkopplade produkterna. Med en datadriven affärsmodell kan de få ta del av det värde som deras nya tjänst skapar.

– Ta exemplet med tvättmaskinen. Användaren skulle i stället för att bara trycka på startknappen, kunna bestämma när tvätten behöver vara färdig. Om den information kombineras med prognoser för elpriset de kommande timmarna. Så kan maskinen få ett kommando när det är mest optimalt att starta. Det betyder lägre kostnader för användaren sjunker vilket är ett värde som den nya tjänsten skapar.

Fredrik Östbye har till och med en formel för hur företag kan skapa ett mervärde med sina uppkopplade apparater:

”Insamlade data” + ”Ny insikt” + ”Handling” = ”Värde”

Kan du ge ett exempel till, och samtidigt använda begreppen i formeln?

– Genom att koppla upp ventilationsaggregatet i en byggnad och placera ut uppkopplade sensorer som ”samlar in data”, luftkvalitet i byggnadens olika rum. Så kan molntjänsten få ”ny insikt” om hur rummen används just nu och kombinera det med data från bokningssystemet som känner till planerna för användningen av rummen den närmaste tiden.

– Kombineras den information med väderinformation kan molntjänsten skapa sig ”en insikt” i hur belastningen ser ut och förväntas se ut den närmaste tiden. Baserat på detta kan ventilationsaggregatet ges ett ”ett handlingskommando”  för att optimera luftkvaliteten i byggnadens olika rum. Detta skapar ”ett värde” för de som använder byggnaden. Så istället för att leverera ventilationsaggregat kan bolaget leverera tjänsten inomhusklimat.

Alla är inte lika positiva till att användningen av uppkopplade prylar tar fart. Det viktigaste saknas, menar forskare Claus Popp Larsen, på Swedish ICT, i en intervju med Ny Teknik.

Artikeln är hämtad från http://www.nyteknik.se